Torvmarkens maximala miljönytta

Genom att både återväta nedlagda torvtäkter och bebygga dem med solcellsparker, kan utsläpp av växthusgaser minska samtidigt som produktion av grön el ökas. Nu visar en rapport ifrån RISE att det är fullt möjligt.

Tillgodoser flera miljöintressen

Torvmarker är av intresse ur miljösynpunkt av minst två olika aspekter: återvätning av torvmarken för att på så vis binda in kol och få ner mängden växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen, samt för utvecklare av produktion av grön el såsom exempelvis solcellsparker. Återvätning behöver öka för att minska koldioxidutsläpp och på så vis nå målen i Parisavtalet. En hektar återvätt torvmark motsvarar ungefär en reduktion på 2,95 ton CO2-ekvivalenter. Elproduktion genom solenergi på en yta av cirka 1 hektar motsvarar ungefär en klimatnytta om 38 ton CO2-ekvivalenter eller 800 000 kWh. Detta motsvarar en årsförbrukning för cirka 40 villor, med en förbrukning på 20 000 kWh per villa och år.Dessa två metoder skulle i teorin göra det möjligt att sänka växthusgasutsläppen än mer i kombination med varandra.

Rapport från RISE

I en rapport från RISE 2024:77 står det att läsa att de har undersökt möjligheten att återväta torvmarker som tidigare använts för att bryta torv men som nu är nedlagda. Rapporten är skriven på uppdrag från Naturvårdsverket, och tar hänsyn till miljöaspekter, de ekonomiska incitamenten samt hur en solcellspark rent praktiskt skulle kunna byggas på torvmark som är återvätt. Av Sveriges totala utsläpp av växthusgas, så står dränerade torvmarker för cirka 20%, vilket motsvarar 11 Mton CO2-ekvivalenter enligt rapporten.

Sammanfattningsvis föreslår man i rapporten att solcellsparken bör byggas innan den återväts, för att på så vis undvika körskador och packning av marken i den ömtåliga vegetationen som utgör en torvmark.

Panelerna som solcellerna monteras på, skulle möjliggöra att fuktigheten i marken hålls kvar bättre, vilket även gör att inbindningen av växthusgaser är mer effektiv. Panelernas skuggeffekt kan bidra till en jämnare grundvattennivå året om, vilket är positivt för växthusgasbalansen. Den optimala vattennivån är enligt rapporten cirka en decimeter under marken.

Två viktiga variabler för att få ekonomisk lönsamhet är närhet till elnätsledning och storlek på markområdet.

För fastighetsägaren till en nedlagd torvmark, så skulle det kunna vara ett bra sätt få ekonomisk bäring, och samtidigt bidra till en bra miljö.